MalinVirta

Någonting har kommit i min väg nu ett par gånger, jag har liksom snubblat över det både här och där och varje gång jag gör det stannar jag upp och känner att nej, det smakar inte bra i munnen.
Mina vänner jag talar om ett ord, ett ord som liksom inte kommer till sin rätt.

MUMMA

Där har ni det, kort och gott.
Mumma är ordet som under den senaste tiden har dykt upp både i krönikor, facebookstatusar och i kändisbloggar. Överallt tycks mumma vara det optimala sättet att beskriva när någonting är lite ut över det vanliga, vare sig det gäller skor, mat eller en bra film.

För mig stämmer det ingenstans.

Mumma, hur kan man över huvudtaget hitta ett ord som låter mer kläggigt och sunkigt?
Om mumma är mat känns det som om det luktar några dagar gammalt, om det är en sko känns det som om den är begangnad och om det är en film är det defenitivt en svensk film som " vi hade iallafall tur med vädret", vilket i sin tur är en film som jag aldrig har tyckt om.

I skrivande stund kommer jag faktiskt helt plötsligt till insikt med varför jag känner att mumma inte riktigt har det, i mina ögon. Mumma låter som memma.

Memma är en finsk kaka som min man äter vid högtider i finland, så gör även min familj.
Vid första anblicken ser memman ut som en riktigt kletig kladdkaka som man skulle vilja äta direkt ur paketet med glass till.
Men skenet bedrar mina vänner, memma smakar inte alls som man tror, memma smakar surdeg, det är lite kärvt mot gomen och känns när det kommer till kritan, enbart som grovt bröd som man har blött upp i vatten.


Detta är inget skämt, det är faktiskt exakt den här memman som vi brukar köpa.
Det i sig är ju förövrigt ett skämt.

Godnatt, nu har jag varit uppe för länge igen.