Måndag den 29 November.
Tog mig tid att läsa lite av mina senaste inlägg i bloggen och märker att jag har ett extremt genomgående tema för allt jag skriver. Jag klagar gnäller och skäller. Jag låter negativiteten genomsyra alla meningsbyggnader och bygger överhuvudtaget inga meningar som inte innehåller någon form av sarkassm eller ironi.
Jaså. Det var ju stört tråkigt att jag har exponerat mig själv som en uttråkad mensig singel i övre tonåren i denna blogg. Men sen tänker jag att det kanske är den identiteten jag har i bloggvärlden. Våran överenskommelse liksom, bloggare och läsare i mellan. För jag har svårt att tro att ni som faktiskt (hör och häpna) följer min blogg, förväntar er att läsa om frid fröjd och fred när ni klickar er hit ?
Och hur jävla kittlande är det egentligen att läsa om någon som har frid, fröjd och fred dagarna i ända ?
- Heeej darlings! Hur har ni haft det idaaag?
Själv vaknade jag upp av att min snygga boyfriend hade gjort frukost på sängen åt mig, såååå gulligt!
Sen gjorde vi i ordning varm choklad och gick ut i den vackra vintern. Där hade vi snöbollskrig, hihi <3 Sen har vi bara myst hemma i soffan och beställt hämtmat, imorgon ska jag jobba och jag älskar det, dessutom är det så himla bra betalt! Hejdåå <3 LOve / Malin
Jag har varken pojkvän eller råd med hämtmat, så det är ju praktiskt taget jävligt kört att försöka skriva så.
Och om man nu sitter med en pojkvän i soffan och käften full av hämtmat finns det ju ingen anledning att blogga? Njuta av stunden ger mer valuta känns det som. Det jag vill komma till är att det här nog är en pessemistblogg, och förmodligen kommer den att få förbli det.
hejdå.
PS; om en dag är den sämsta månaden på hela året över, & tacka fan för det .
Jaså. Det var ju stört tråkigt att jag har exponerat mig själv som en uttråkad mensig singel i övre tonåren i denna blogg. Men sen tänker jag att det kanske är den identiteten jag har i bloggvärlden. Våran överenskommelse liksom, bloggare och läsare i mellan. För jag har svårt att tro att ni som faktiskt (hör och häpna) följer min blogg, förväntar er att läsa om frid fröjd och fred när ni klickar er hit ?
Och hur jävla kittlande är det egentligen att läsa om någon som har frid, fröjd och fred dagarna i ända ?
- Heeej darlings! Hur har ni haft det idaaag?
Själv vaknade jag upp av att min snygga boyfriend hade gjort frukost på sängen åt mig, såååå gulligt!
Sen gjorde vi i ordning varm choklad och gick ut i den vackra vintern. Där hade vi snöbollskrig, hihi <3 Sen har vi bara myst hemma i soffan och beställt hämtmat, imorgon ska jag jobba och jag älskar det, dessutom är det så himla bra betalt! Hejdåå <3 LOve / Malin
Jag har varken pojkvän eller råd med hämtmat, så det är ju praktiskt taget jävligt kört att försöka skriva så.
Och om man nu sitter med en pojkvän i soffan och käften full av hämtmat finns det ju ingen anledning att blogga? Njuta av stunden ger mer valuta känns det som. Det jag vill komma till är att det här nog är en pessemistblogg, och förmodligen kommer den att få förbli det.
hejdå.
PS; om en dag är den sämsta månaden på hela året över, & tacka fan för det .
Malin, hajja läget.
notes to myself;
Jag bor i ett land där vi brukar demokrati.
Jag har en hel bunt mänskliga rättigheter som är fria att praktisera utan eventuell avrättnig.
Jag bor i ett hus, jag behöver inte vara hungrig/törstig eller frysa.
Jag har en trygg och kärleksfull familj.
Jag har otroliga vänner.
Jag har råd att utbilda mig och privilegiet att ha kommit in på en bra skola.
Jag har ett jobb där jag är uppskattad och får lön.
Jag är helt frisk bortsett från i-landssjukdomar såsom pollenallergi på sensommaren och kli i ögonen av vissa katter.
SÅ VAD ÄR MITT PROBLEM ?
Jag är så trött på att gå runt och känna att livet saknar substans och mening.
Inte hela tiden såklart, men jag har haft en lång jävla pittperiod nu där mattan rycks undan för mig, jag snubblar på mållinjen, någon släcker lampan och jag ser inte allt jag har.
Jag är trött på mitt liv, jag söker kickar som man inte får av att titta på bonde söker fru, käka makaroner eller åka tunnelbana. Jag låter som en grinig jävla fitta, jag vet. Men jag är hemmablind och lam, kvävs så lätt av ingenting, av mig själv eller andra. Jag måste kicka igång motorn, hålla liv i elden och allt det där, ni vet.
EGENTLIGEN hatar jag "sånna här " texter.
Men för en gångs skull ska jag passa på att hata lite till, sen är jag ta mig fan färdighatad.
tack för mig.
Jag bor i ett land där vi brukar demokrati.
Jag har en hel bunt mänskliga rättigheter som är fria att praktisera utan eventuell avrättnig.
Jag bor i ett hus, jag behöver inte vara hungrig/törstig eller frysa.
Jag har en trygg och kärleksfull familj.
Jag har otroliga vänner.
Jag har råd att utbilda mig och privilegiet att ha kommit in på en bra skola.
Jag har ett jobb där jag är uppskattad och får lön.
Jag är helt frisk bortsett från i-landssjukdomar såsom pollenallergi på sensommaren och kli i ögonen av vissa katter.
SÅ VAD ÄR MITT PROBLEM ?
Jag är så trött på att gå runt och känna att livet saknar substans och mening.
Inte hela tiden såklart, men jag har haft en lång jävla pittperiod nu där mattan rycks undan för mig, jag snubblar på mållinjen, någon släcker lampan och jag ser inte allt jag har.
Jag är trött på mitt liv, jag söker kickar som man inte får av att titta på bonde söker fru, käka makaroner eller åka tunnelbana. Jag låter som en grinig jävla fitta, jag vet. Men jag är hemmablind och lam, kvävs så lätt av ingenting, av mig själv eller andra. Jag måste kicka igång motorn, hålla liv i elden och allt det där, ni vet.
EGENTLIGEN hatar jag "sånna här " texter.
Men för en gångs skull ska jag passa på att hata lite till, sen är jag ta mig fan färdighatad.
tack för mig.
Av jord är du kommen - jord skall du åter varda
Idag har jag varit hos min Farfar, min låtsas farfar, min morfar och min farmor. Min låtsasfarfar har nyligen flyttat ifrån jorden, men nu bestämmde han sig för att flytta ned i jorden igen, ned hos farmor.
